söndag 29 juli 2007

Heartburns

Rambo säger att man ska ta reda på om det är mister right, mister right now, eller mister no way innan man ger sig in i några tokigheter och visst har hon rätt.

Fast dagens största sanning hon lyckades kläcka ur sig va nog den här: "Personligen tycker jag nog att det alltid är säkrast att hålla sig till kladdkaka..."

fredag 27 juli 2007

Blue eyed friend

Idag ser himlen ut så där som den gör i Lissabon tidigt om mornarna på våren.

Och igår vid stranden, när solen gassade som skönast och försökte väcka mina fräknar till liv, kunde jag nästan, nästan, med lite god vilja inbilla mig att jag stod på Pier 39 i San Francisco. Och med mycket vilja och en lite gnutta fantasi, så kunde jag få måsarna som stod och solade på bryggan att förvandlas till sjölejonen som gör det samma dagarna i ända på Pier 39.

Har jag tillräckligt mycket fantasi idag, så kan jag kanske, kanske till och med få morgon kaffet att bli till en Irish Coffey som jag sitter och sippar på vid ett café någonstans längs San Franciscos gator. Kanske kan jag få promenaden till stan att gå längs Powell Street, och nästkommande projekt att bli till min framtida arbetsplats med stora panoramafönster med utsikt ut över Fontana di Trevi någonstans i Rom.

Nu hallucinerar jag. Men vem bryr sig.
Det är en trevlig hallucination.

tisdag 24 juli 2007

Life for rent

Jag har en ny affärsidé.

Och kära vänner, det är inte bara en vanlig affärsidé utan en strålande, jävla affärsidé.

Det är ju på tapeten att hyra ut sina lägenheter i andra hand. Eller ja, i alla fall i den värld där jag lever eftersom att det är det enda sättet att få tag på en ny (dock inte nödvändigtvis bra) lägenhet i denna ljuvliga värld av konstant bostadsbrist och en ständigt ökande population.

Whatever.

Vad jag däremot kom att tänka på, just med tanke på bostadsbristen och den allmäna flyktbenägenheten som sprider sig som ringar på vattnet, är att man borde ta patent på att hyra ut sin personlighet alternativ liv, vid ännu större förändring, i andra hand.

Fatta va nice.

"23 årig tjej utan sommarjobb, fast boende, körkort eller bättre hälft söker Carrie Bradshaw look-alike på New Yorks gator för direktbyte. Tidigast byte 2007-08-30, senast tillbakabyte 2000-never?"

Tror ni jag hade fått många svar?

Inte jag heller.

Men det är ta mig fan värt ett försök.

Ska genast uppsöka närmaste Patentbyrå för konsultation.

måndag 23 juli 2007

Bite the bullet

Jag har blivit rånad.

Karmakontot står på noll.

Deposition, någon?

lördag 21 juli 2007

Fine Line

Igår byggde jag kosmiska broar av kärlek, enades i en oändligt stor kosmisk kärleksorgasm, såg en kille få en kärleksvälsignad apelsin i huvudet av Di Leva himself och hann höra hela tre fabulously bra låtar med Halmstads egna Tinkerbell innan de ombads lämna scenen av fnösketorra Halmstadbor som inte uppskattade utbudet som bjöds. A fucking shame om jag får säga det själv.

Di Leva äger. Så är det bara. En flummigare konsert har jag aldrig varit på och kommer med all säkerhet inte att gå på igen, men vem kan säga nej till en lockhårig man i nattsärk som backas upp av ett helt band i tighta flower power trikåer? Inte ens den hårdaste rockaren i världen kan låta bli att svepas med i kärleksorgasmer bland ett tusental stor publikhav till höger och vänster. It's a fact.

Idag har jag supersocialiserat med en oväntad gäst och druckit alldeles för många bira på ett av stadens alla uteställen. Jag har delat med mig och blivit tilldelad waaaaaaay too much information for my own good, och det va förmodligen därför jag lyckades skölja ner så många öl som jag gjorde också. Selfpreservation, liksom.

Senare i veckan kommer den okomplicerade mannen tillbaka för att komplicera tillvaron ytterligare och fingers crossed så fixar jag biljetter till jordens bästa konsert som är duktigt efterlängtad.

Med andra ord har det varit kalas i dagarna de fyra och både jag och kroppen längtar efter lugn och ro i alla fall en liten stund. Så där i smyg. Å andra sidan, vila sig kan man göra när man blir gammal. Och det är en jävla tur att man har folk runtomkring sig som gör att man trivs. En jävligt skön kombination tror jag visst att det va. Så är det bara.

Peace out.

onsdag 18 juli 2007

Bra skit. Som man säger här i branschen.

Situationen är allt annat än prekär vågar jag drista mig till att säga.

Den är jävligt odd och framförallt jävligt onödig.

Och allt annat än riktigt bra skit. Som man annars pratar om i den här branschen.

Att man aldrig kan va säker på om man känner en människa eller inte, det är noterat vid det här laget. Kanske är det just därför det blir extra konstigt när man träffar en som är så okomplicerad att det blir komplicerat, ja. Need I say more?

Att go with the flow är det enda rätta, det är jag mer än väl medveten om. Men när flowet säger en sak, handlingarna en annan och tanken en tredje sak, då uppstår det en lätt förvirring i huvudet på donnan.

Mode autopilot va det ja.
Just det.
Go with the flow.
Peace out.